Min matresa, har inte alltid varit en "foodie"

När jag flyttade hemifrån kunde jag inte laga mat. Min mamma kunde heller inte laga mat, för hon fick inte komma in i mormors kök. Ja, ni förstår. Dåliga vanor har en tendens att sprida sig som ringa på vattnet.

Så jag började experimentera mig fram med pasta och sallader. Kött lyckades jag aldrig få till utan att det blev segt och torrt. Det gick väl sådär. Sen började jag äta som alla andra. En smörgås till frukost, stormhungrig före lunch, mera mackor och frukt. Stooor lunch, blodsocker som går upp och ned. Tröstmat, snabbmat och färdiglagat. Jag tyckte jag klarade mig bra.

Sen brände jag ut mig och åkte på kurs med en väninna. All mat tillagades av en makrobiotisk kock och det kändes ända ut i cellerna! Jag förstod att mat kan vara så mycket mer och började experimentera igen. Läste om mat. Bytte recept med andra. Recept som jag visserligen började ändra på när jag en gång lärt mig dem.

Sen slutade jag med recept helt och hållet, eller hade dem som bas för att sedan ändra dem efter mitt huvud och min smak - och sådär höll det på. Nu drömmer jag till och med om mat. Inatt till exempel, drömde jag om min favoritchoklad, men var så bekymrad för jag kunde inte komma på namnet. Jobbigt. Mardrömmar är lika verkliga när de handlar om mat som när de handlar om tre meter långa skinnhuvuden eller terrorister.


När jag väl kommit dit, träffade jag min man som blivit skolad i matlagning av en stjärnkock. Jag stämde träff med kocken från kursen och pratade om att hon borde ge ut sina recept i en kokbok. Dessutom hade jag ett problem med hälsan och hon sa åt mig att sluta med mjölkprodukter! På den tiden åt jag ost med smörgås och åt fil och yoghurt till mellanmål eller middag ibland när jag var lat.


Jag bestämde mig för att prova att hålla upp med mjölkprodukter i en  månad. Att sluta för resten av livet kändes oöverstigligt. Efter tre veckor var mitt problem borta och sen var det kört. Vi bytte ut vanligt salt mot havssalt och upptäckte att det fanns tillsatser i havssaltet. Vi bytte ut mjölk mot havre- och sojamjölk. Vi bytte ut raffinerat socker mot rårörsocker och vi började se upp med tillsatser. Ett år senare undrade vi varför vi inte fick influensan när den gick som värst.


När jag blev gravid med lilltjejen, undvek jag gluten och kände mig ännu piggare. Därför har vår matlagning blivit som den är och jag delar gärna med mig. Har du några recept, dela gärna med dig av dem här på bloggen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0